Avdramatisera och kör!!

Efter två dagar på SETT vet vi att vi är på rätt väg gällande skolan i en digital värld. Till viss del är vi långt komna men i andra avseenden är vi fortfarande i startgropen.

En av föreläsningarna kring digitalisering hölls av Skolverket och det var intressant att höra Jessika Paulsson och Marie Tängdén prata om de nya skrivningarna i läroplanen. De pratade om vilka implementeringsinsatser de har med bland annat kommentarmaterial, diskussionsunderlag, stöd för lärare och kompetensutveckling. Vi tycker det är intressant att de väljer att allt detta är frivilligt. Hur kan skolan runt om i landet då bli likvärdig? De hade inte riktigt något bra svar på detta. Däremot ville de gärna rekrytera oss som undervisningsråd inom digitalisering.

Mässan var full av robotar, men det måste fyllas med pedagogik. Det är lätt att skolor köper in en massa häftiga och roliga tekniska prylar utan att riktigt ha en pedagogisk tanke bakom. Här känner vi att vi har börjat i andra ändan genom att inventera vårt behov och vilka mål vi har med programmering. Alla barn och ungdomar på Norra Fäladen ska få samma möjligheter till programmering oavsett vilken förskola och skola hen går på. Denna plan påbörjade vi tidigare detta året och fylls nu på med nya tankar och idéer.

En annan stor del av föreläsningarna gällde att öka samarbete ämnes- och åldersöverskridande med storyfication. Storyfication är ett

storylineinspirerat arbete med gamification som drivkraft, ett tematiskt arbete i en digitaliserad värld som är integrerat i alla ämnen för att öka motivation och måluppfyllelse. För att få arbetet på riktigt så dokumenteras allt arbete på en öppen blogg.

Detta är “på riktigt” då allt arbete dokumenteras i en öppen blogg.

Men ett stort MEN. Mycket av digitaliseringen kostar och det är mycket viktigt att lärarna får de medel till inköp av material, robotar, kurser på nätet och annat de behöver. Helt klart kan man komma ganska långt utan extra resurser men skall man säga att man är en digital skola så behövs pengar. Lite exempel på kostnader. 12 st programmerbara robotar ca 16 000 kr, ett års abonnemang för en åk 4 klass i programmering på nätet 2600 kr, 3D skrivare 10 000 kr och en drift på ca 2000 kr per år. En klassuppsättning (30) arduinokort med tillbehör ca 25 000 kr. Klassuppsättning Micro:bit kort med tillbehör för mellanstadiet ca 20 000 kr. Det var ett sådant kort som alla elever i åk 6 fick i England för att lära sig programmera!

Till slut vill vi ge er några inspirerande citat:

Ineffektivitet skall göra lite ont!

Cirkelträning i matematik!

Undervisningen kan ALDRIG utformas lika för alla.

Ta mer plats i klassrummet! Men gör det digitalt!

Dynamisk mindset är en framgångsfaktor i skolan

Jag kan inte det här ÄNNU!

I have not failed. I´ve just found 10 000 ways that won´t work.

Tre fullständigt nöjda och fullproppade lärare pustar nu ut!

Anders Karlsson

Marie Vipfors

Linda Mårtensson

Det är skillnad mellan MATRIS och MATRIS!!!

• Bedömningsmatriser = rutor med text som inga elever förstår i bästa fall förstår lärarna.
• Generella bedömningsmatriser - en matris som kan användas i alla lägen oavsett vilken förmåga som ska tränas. Detta gör det ännu mer abstrakt för eleven.
• Uppgiftsmatris (formativbedömning) - Eleverna förstår precis vad de ska kunna. Problemet med denna matris är att det inte finns någon koppling till kunskapskraven, ingen progession: Hur blir du bättre och bättre. Effekten av detta blir: Elev och lärare får kunskapssynen "Kunskap = att kunna eller inte kunna" och "Jag är färdig" - syndormet.
• Poängmatris - Vad står poängen för ? Kan kunskap "läggas ihop"? Poäng är en ren summativbedömning för att rangordna.

Matriser som användas av elever

• Lärandematriser - uppgiften kopplas till kunskapskraven, lärandet uttrycks så att alla fattar, progessionen är tydlig för alla, eleverna har äntligen kontroll. Problemet är lärarnas ovana att formulera vad det är att "kunna något"(både förmågor och ämneskunskaper)

IKT + Pedagogik = Sant

IKT + Pedagogik = Sant

En aspekt av varför IKT är ett så viktigt område inom skolan har så klart att göra med vårt uppdrag, att utbilda för ett framtida samhälle. Oavsett vad dagens elever väljer att arbeta med i framtiden kommer IKT och digitalisering vara en viktig del och här har skolan ett stort ansvar.
En annan aspekt är att IKT kan skapa en ökad lust, motivation och vilja att lära.

Viktigt är också att den digitala teknikens möjlighet att anpassa och skapa möjlighet för de elever som behöver stöd på olika sätt. Jag för söker skapa en undervisning som stöttar dessa elever.  Att ta in ipads och datorer vid genomgångar och olika skrivövningar underlättar  och höjer deras motivation, då ett stort hinder  försvinner när de slipper skriva med papper och penna. De slipper känslan att göra fel och inte hinna med. De kan då fokusera på lära istället för att dölja sina svårigheter.

Viktigt är förstås att inte använda tekniken för teknikens skull utan för att underlätta, förstärka, höja lusten och motivationen i klassrummet.

Nya språk och strukturer

Onsdagens fortbildningsdag har fått mig att fundera över hur otroligt viktigt det är med tydlighet. Det är nyttigt för oss pedagoger att få uppleva hur några av våra elever antagligen känner sig varje dag. Den här känslan av att inte riktigt förstå vad vi lärare menar med en instruktion samt känslan att lära sig ett helt nytt språk.
I onsdags fick vi under arbetet med Kooperativt lärande instruktioner till de olika övningarna vi skulle göra och ibland uppstod lite kaos i min hjärna.
Senare på eftermiddagen fick vi prova på att programmera i Kojo. Programmering innebär för mig ett helt nytt språk: fram; höger; fram(100); vänster(180); osv.
Kul med nya utmaningar.